Vilken ras skall jag välja?

Till att börja med - det finns ingen RAS som heter DVÄRGKANIN! Det är ett samlingsnamn på de fem minsta kaninraserna, alltså dvärghare, hermelin, lejonhuvad kanin, dvärgscheck och dvärgvädur (kallas också holländsk dvärgvädur). Jag har sett många mer eller mindre konstiga "raser" t ex dvärghermelin, minidvärgvädur, holländsk dvärgkanin m m i djuraffärerna. Ibland kan tyvärr den lilla kaninen vara allt annat än "dvärg" som vuxen. Det är absolut inget fel på blandraskaniner om man "bara" skall ha en kelkanin i familjen, men köper man en renrasig kanin kan det vara lättare att veta vad man får.

Jag rekommenderar att man köper sin kanin direkt av en seriös uppfödare. Där kan man få råd och tips om just den ras man valt. Man får med en stamtavla om man köper en utställningskanin, eller ett härstamningsbevis om kaninen av något skäl inte lämpar sig för utställning. En "äkta" stamtavla skall ha KAF:s (Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund) logotyp, och får endast skrivas ut av medlemmar i Riksförbundet. Kaninen skall vara märkt i vänster öra med ett individnummer från uppfödaren och detta nummer skall också stå på stamtavlan. Från och med 2005 skall varje uppfödare också ha ett uppfödarnummer som kaninen skall vara märkt med i höger öra. 

Ett härstamningsbevis  kan se ut hur som helst. Det finns ingen mall för dessa. Att en kanin säljs med ett härstamningsbevis beror oftast på att den har "fel" färg eller teckning eller, när det gäller dvärgvädurar, att öronen inte ligger som de ska. Köper man från en uppfödare kan man oftast vända sig dit för att få råd om det dyker upp frågor eller problem. På KAF:s hemsida kan man hitta länkar till uppfödare, uppdelade länsvis. Kontakta KAF för få veta vilka uppfödare som finns nära dig. Ett annat tips är att gå på någon av KAF:s utställningar, där det ofta finns djur till salu. Där kan man också få råd och tips direkt av uppfödare.

Givetvis finns det också seriösa djuraffärer som föder upp sina egna kaniner eller köper direkt från uppfödare men ofta kan (eller vill) de inte svara på varifrån kaninen kommer eller exakt hur gammal den är. Ofta köper tyvärr djuraffären ungen från en djurgrossist, som i sin tur hämtat ungarna från uppfödaren när de är mellan 5 och 7 veckor. Sedan betraktas de som för gamla...

Enligt Jordbruksverkets rekommendation bör kaninungar få vara hos sin mamma tills de är minst 6 veckor (tyvärr endast en rekommendation och ingen lag). Därefter är det bra om de får bo utan mamma men tillsammans med sina syskon åtminstone någon vecka innan de flyttar. På uppfödarkursen jag gått rekommenderas starkt att man inte säljer ungar under 8 veckors ålder! En kanin som får flytta från mamma för tidigt är mer mottaglig för sjukdomar och får lättare problem med magen. Dessutom är den inte mogen socialt att lämna  sin "familj". Att vid 6 veckors ålder (eller ännu tidigare...) tas från mamma och syskon och hamna i djuraffärens ofta ljudliga miljö där både fåglar, gnagare och ibland reptiler delar rum och många besökare knackar på glasrutor och sticker in fingrarna är ingen bra start för en liten kanin tycker jag, och undviker därför att sälja till djuraffärer. Jag håller med om att en kaninunge är som allra gulligast vid ca 3-5 veckor ålder men då är den fortfarande bara en baby! Dessutom växer den snabbt och "babyutseendet" försvinner.

Många väljer en dvärgras som första kanin. Den är ganska "lagom" i storlek och inte för tung att lyfta för ett barn. Vikten som vuxen är mellan ca 1 och 2 kg beroende på ras. De burar som säljs i djuraffären är lagom för dessa raser. Vill man ha en större ras krävs det mer utrymme (se Boende). Själv har jag nästan ingen erfarenhet av större raser men här följer en mycket kort beskrivning av dvärgraserna:

Dvärghare: Vikt som vuxen ca 0,7-1,4 kg. Den minsta kaninrasen. Brukar inte rekommenderas till nybörjare då den av många anses vara lite nervös och temperamentsfull av sig men många dvärgharar är mycket duktiga hoppkaniner. Jag har själv ingen erfarenhet av denna ras.

Hermelin: Vikt som vuxen ca 0,8-1,4 kg. Finns både med vanlig kort päls, rexpäls (som är lite plyschaktig) och s k fuchs, som är långhårig. Liten och behändig men kan vara ganska envis. En av de raser som "gör" sig bäst på utställningsbordet då den kan sitta mycket fint (God presentation på "kaninspråk").

Lejonhuvad kanin (kallades tidigare Löwen): Maxvikt 1,7 kg. Skall som framgår av namnet ha lejonman runt huvudet. En del har även s k kjol som är tillåtet hos ungdjur men ej hos vuxna. Eftersom rasen är ganska ny finns det ett otal färger och teckningar. Trots att den har en del långa hår brukar den inte behöva pälsvård. En lurvig variant med långa hår på hela kroppen, s k teddylejon finns också. Dessa kan behöva hjälp med pälsen. Denna variant är inte godkänd för utställning.

Dvärgscheck: Vikt 1,2-1,8 kg. Är godkänd i Sverige så sent som 2007. Jag vet faktiskt inte om någon i Sverige ännu föder upp denna ras? 

Dvärgvädur: Vikt som vuxen ca 1,4-1,9 kg, alltså störst av dvärgraserna. Finns mest som korthårig och fuchs men det jobbas på andra pälsvarianter hos flera uppfödare. En oftast lugn och godmodig kanin, lätt att få grepp om. Också vanlig på hoppbanorna. Nytt från 2007, är att lejonhuvad dvärgvädur blivit godkänd som utställningsras.